Utan vänner kan man lika gärna lägga ner....
Det var ett tag sen jag skrev här, dåligt jag vet men ibland finns det viktigare saker här i livet! Jag och C hade en dator fri helg vilket var riktigt skönt och man har på så vis mer tid för varandra då...
Imorse vaknade jag kl 6 pigg och glad som tur var ringde C så det var e bra start på morgon. Dqgen hade alltså alla chanser att bli perfekt efter en sådan trevlig start... Vid 7 somnade jag om, ont i nacken men tänkte det går över...( tänkte det var onödigt att gå upp då skolan började 10 och max sov sin djupaste sömn utan en tanke att gå ut...) Vaknade av att Erik ringde men kunde inte röra nacke... Hade så sjukt ont att jag bara vill avsluta lidandet så nej jag kom inte till skolan första lektion och hade nog tänkte strunta i det helt om jag skulle vara ärlig, i alla fall men det lidande som jag hade ( Japp tyckte synd om mig själv och det skulle ni också gjort) Finns förresten inget värre än att vara sjuk, ha ont ensam.... då vill man vara barn där mamma klappar en på huvuvdet och ser så där med lidande ut och säger ; hur känns det? Är det bättre eller värre? Vill du ha något? Men som sagt nu har man blivit stor och får tycka synd på egen hand ( brukar dock ringa mamma när jag känner mig riktigt sjuk för att någon ska tycka synd om mig .... hihi patetiskt men så är saningen!
var var jag? Jo vaknade vid tolv ochHelgen fick väcka max ( trodde han skulle vilja ut men han sov så gott) för han hade inget val, en morgonpromenad fick jag ge mig ut på även fast jag knappt kom upp ur sängen... PÅ väg ner möter jag mina bästa vänner som på lunchen åkt och köpt frukos till mig för att senare ta med mig tll skolan.... vad skulle jag göra utan er!!!! Så till andra lektion pallrade jag mig till skolan efter allt som erik och bettan gjort hihi så söta!
Tanken kom : hur synd det är om man är helt ensam utan nära och kära. jag vet bara att ahde jag varit utan alla min när och kära så hade jag avslutat det här förlänge sen...
Fick i alla fall veta hur man förklarar mig : Tänk dig pomperepossa utan vårtor... haha rätt likt vill jag lova... gulligt sagt ;)
Nej nu blir det jag som ska hoppa i sängen och max som ska nattas i sin lilla säng... Få se om han klarar att sova en hel natt utan att smyga upp i sängen.... Den lilla ögontjänaren smyger upp när jag somnat... så vaknar jag och tar ner han och somnar om, när jag vaknar igen så nog tusan ligger han där igen... Måste hitta på något bra knep...
Imorse vaknade jag kl 6 pigg och glad som tur var ringde C så det var e bra start på morgon. Dqgen hade alltså alla chanser att bli perfekt efter en sådan trevlig start... Vid 7 somnade jag om, ont i nacken men tänkte det går över...( tänkte det var onödigt att gå upp då skolan började 10 och max sov sin djupaste sömn utan en tanke att gå ut...) Vaknade av att Erik ringde men kunde inte röra nacke... Hade så sjukt ont att jag bara vill avsluta lidandet så nej jag kom inte till skolan första lektion och hade nog tänkte strunta i det helt om jag skulle vara ärlig, i alla fall men det lidande som jag hade ( Japp tyckte synd om mig själv och det skulle ni också gjort) Finns förresten inget värre än att vara sjuk, ha ont ensam.... då vill man vara barn där mamma klappar en på huvuvdet och ser så där med lidande ut och säger ; hur känns det? Är det bättre eller värre? Vill du ha något? Men som sagt nu har man blivit stor och får tycka synd på egen hand ( brukar dock ringa mamma när jag känner mig riktigt sjuk för att någon ska tycka synd om mig .... hihi patetiskt men så är saningen!
var var jag? Jo vaknade vid tolv ochHelgen fick väcka max ( trodde han skulle vilja ut men han sov så gott) för han hade inget val, en morgonpromenad fick jag ge mig ut på även fast jag knappt kom upp ur sängen... PÅ väg ner möter jag mina bästa vänner som på lunchen åkt och köpt frukos till mig för att senare ta med mig tll skolan.... vad skulle jag göra utan er!!!! Så till andra lektion pallrade jag mig till skolan efter allt som erik och bettan gjort hihi så söta!
Tanken kom : hur synd det är om man är helt ensam utan nära och kära. jag vet bara att ahde jag varit utan alla min när och kära så hade jag avslutat det här förlänge sen...
Fick i alla fall veta hur man förklarar mig : Tänk dig pomperepossa utan vårtor... haha rätt likt vill jag lova... gulligt sagt ;)
Nej nu blir det jag som ska hoppa i sängen och max som ska nattas i sin lilla säng... Få se om han klarar att sova en hel natt utan att smyga upp i sängen.... Den lilla ögontjänaren smyger upp när jag somnat... så vaknar jag och tar ner han och somnar om, när jag vaknar igen så nog tusan ligger han där igen... Måste hitta på något bra knep...
Kommentarer
Trackback
